I Sverige finns det tio studieförbund som får del av offentliga medel. I Göteborg är bidraget till studieförbund baserat på föregående års verksamhet och en del av bidraget är volym- och målgruppsbidrag. I samband med Ibn Rushds ansökan om bidrag 2020 noterar Göteborg att antalet deltagare kraftigt minskar 2018 för att sedan kraftigt öka 2019. Den ansvariga nämnden fattar beslut om återremiss, en rimlighetsbedömning ska utreda vad som ligger bakom skillnaderna. Vid återrapporteringen konstaterar förvaltningen att skillnaden beror på ändrade bidragsregler och inte avvikelser i Ibn Rushds verksamhet. Granskningen kommer fram till att den reella ökningen av deltagare i Ibn Rushds verksamhet är rimlig och att Ibn Rushd har rätt till bidrag för studieförbund. Ändå fattar nämnden beslut om återremiss.

I återremissen beslutar nämnden om två utökade granskningsuppdrag. Dels att granska studieförbundets ekonomi, och dels att granska Ibn Rushds medlems- och samarbetsorganisationer. Dessa två granskningsrapporter ligger sedan till grund för ett tjänsteutlåtande till nämndens sammanträde i december 2020. Vid sammanträdet har granskningarna uppskattningsvis kostat drygt 300.000kr och inbegriper felaktiga uppgifter.

Principen om informationsinhämtning innebär att information ska hämtas genom relevanta källor, inklusive de organisationer som berörs. Men istället för att rådfråga Erik Amnå, den forskare som faktiskt gjort en forskningsstudie om Ibn Rushd, hänvisar man till opinionsdrivande docenter och ledarskribenter. Opinionsjournalistik kan inte rimligen ligga till grund för en kommuns beslut. Trots detta består Göteborgs granskning till stor del av insamlade debattartiklar och twittertrådar som kan tänkas vara föreningar till last i relation till stadens lokalt antagna “demokrativillkor”. Villkor vars selektiva tillämpning i allt större omfattning hindrar religionsutövande att organisera sig i den grundlagsskyddade föreningsformen.

När ärendet går upp för beslut i nämnden i december får inte Ibn Rushds möjlighet att bemöta kritik, korrigera felaktigheter eller komplettera. Göteborg gör en allvarlig avvikelse från förvaltningslagens intentioner att delge viktig information om ett ärende till den som ärendet berör. Men information om granskningsrapporterna läcker till media. Den läckta informationen gör det möjligt för Ibn Rushd att kommentera och peka på direkta fel i den ekonomiska granskningen som staden beställt av revisionsbyrån KPMG. Något som i sin tur leder till att många nämndledamöter bedömer att mer information behövs, istället för att avslå Ibn Rushds ansökan där och då. Nämnden beslutar igen att återremittera ärendet.

I januari 2021 får Ibn Rushd möjlighet att komplettera utifrån revisionsbyrån KPMGs rapport. Tack vare den möjligheten klargörs att det som KPMG identifierat som allvarliga felaktigheter i själva verket beror på missförstånd om vilka underlag som efterfrågats, bristande förståelse hos KPMG om folkbildningens principer och hur studieförbund i stort arbetar. Direkta feltolkningar hade kunnat klaras upp redan med ett enkelt telefonsamtal mellan Göteborg och Ibn Rushd. En dialog som i ett tidigare skede hade kunnat spara både tid och värdefulla skattepengar. KPMG medger att kompletteringar hade varit möjliga om det funnits mer tid.

Granskningen av Göteborg stad, liksom Folkbildningsrådets granskningar och Erik Amnås forskningsstudie av Ibn Rushd När tilliten prövas 2019, visar att Ibn Rushd lever upp till kraven som ställs på svenska studieförbund. Inklusive demokratikravet. Det står klart: Ibn Rushd Västra uppfyller kraven för bidragsansökan i Göteborg 2020.

En saklig granskning utgår från följande principer: ett sakligt underlag, bedömning utifrån tillämpliga regelverk, likabehandling och god förvaltningssed. Dessa principer står inte kommuner fritt att applicera när de anser att det passar dem. Utan dem ska appliceras odiskriminerat och proportionerligt. Vi uppmanar Göteborgs politiker att fatta ett sakligt beslut den 23 februari.